Kung fu

Shaolin kung fu utgör en viktig gren i Kinas wushutradition. Den representerar den mest genuina och renodlade stridskonsten i Kina. ”Kinas wushu imponerar på världen, världens wushu härstammar från Shaolin.” Shaolin kung fu är numera känt över hela världen.

Ursprung och utveckling

Shaolin kung fu har sitt ursprung i Shaolintemplet som är chanbuddhismens (zenbuddhismens) huvudsäte. Trots att man vanligtvis förknippar buddhistmunkar med meditation och religion är templet mer känt för sin kung fu.

Enligt en legend beror detta på buddhistmästaren Bodhidharma (Damo), som under Norra Wei-dynastin (386–534) kom från Indien till Kina för att lära ut chanbuddhism. Bodhidharma och hans följe ägnade sig dagligen åt meditation, men började känna stelhet och värk i kroppen. Bodhidharma observerade hur bönderna rörde sina kroppar i olika arbetsställningar och utvecklade efter dessa rörelser olika systematiska tekniker. Dessa kallades ”kroppsrörelse-metoden” eller Yang Sheng Gong, för kroppens hälsa och välbefinnande.

Bodhidharma utvecklade också väpnade försvarsrörelser med kättingar, stav, käppar och svärd. En del av dessa försvarsmetoder lever fortfarande kvar och kallas idag för ”Bodhidharmastav”, ”Bodhidharmakäpp” och ”Bodhidharmasvärd”.

Bodhidharma tog intryck av flygande fåglar och hoppande fiskar för att vidareutveckla kroppsrörelse-metoden och samtidigt utveckla en ny hälsoövning, den så kallade ”luohanshou-rörelsen”. Denna handrörelse, som ursprungligen enbart befrämjade hälsan, har under årens lopp tränats, analyserats, kombinerats med andra rörelser och utvecklats till en kung fu-stil med hundratals olika grenar som tillsammans kallas för Shaolin quan.

Under tiden efter Norra Wei-dynastin utvecklades stridskonsterna i Shaolin kung fu ytterligare för att möta samhällets behov. Munkarnas träning började få en organiserad form med strikta regler. Träningen pågick året runt och mästarna tränade sina munkelever från gryning till skymning, i stekande hetta och bitande kyla.

Under Sui- och Tang-dynastierna (581–618 resp 618–907) hade Shaolin kung fu redan vunnit stor popularitet hos allmänheten. Zhao Kuangyin, den förste kejsaren i Norra Song-dynastin (960-1127), var själv en hängiven utövare av  kung fu. Han utvecklade flera stilar och författade böcker om kung fu, som förvaras i Shaolintemplet.

Shaolin kung fu gjorde ytterligare framsteg under mongoldynastierna Jin (1115–1234) och Yuan (1271–1368), då mästarna Bai Yufeng, Jue Yuan och Li Sou ägnade hela sina liv åt att studera Shaolin kung fu. Samtidigt lade man tonvikten på strukturering och utlärning. De tre mästarna vidareutvecklade de 18 ”luohan”-rörelserna till 72 rörelser, som senare utvecklades till 173 rörelser.

Under perioden ”De fem dynastierna och De tio rikena” (907–960, mellan Tang- och Song-dynastierna) bjöd mästarmunken Gao Fu in 28 kända kung fu-mästare till Shaolintemplet för uppvisning och utlärning i två års tid. General Yu Dayou, känd för sina kamper mot japanska sjörövare under Ming-dynastin (1368–1644), lärde ut stavteknik i templet. På så sätt har Shaolinmunkarna – genom utbyte med andra kung fu-mästare och genom modifiering av befintlig teknik – kunnat utveckla Shaolin kung fu.

Den berömde poeten Fu Mei som levde under Ming-dynastin skrev:
Mellan de två bergen går en stig
Där ligger Shaolintemplet bland gröna träd
Templet grundades under Wei-dynastin
Munkarna gjorde sig kända under Sui- och Tang-dynastierna

Innebörd, former och vapen

Det som kännetecknar Shaolin kung fu är att den är hård och explosiv men samtidigt smidig och flexibel. Den tillämpar missledande teknik för att förvirra motståndaren.

Shaolin kung fu kännetecknas av inre harmoni och yttre styrka. Varje rörelse har en praktisk innebörd som leder till antingen anfall eller försvar. Dess princip grundar sig på en kombination mellan hårdhet och mjukhet. Rörelserna är klara och välstrukturerade med flexibilitet och kraft. Man följer en rät linje oavsett om rörelserna går framåt eller bakåt. Shaolin kung fu är lika mycket yttre som inre träning. Inre träning stärker människan både mentalt och fysiskt, men inifrån kroppen. Den skapar inre styrka som kan användas utåt.

Olika moment som finns inom Shaolin kung fu är bland andra:

Neigong (övning av inre energi). Neigong utgörs huvudsakligen av Yang Sheng Gong eller Qigong i vardagligt tal. Dessa består främst av utövande och ackumulering av Qi (sin inre kraft, som man tränar bland annat genom att kontrollera andningen). Teknikerna kan indelas i former som heter Yi jin jing, Rou quan, Ba duan jing och Xi sui jing.

Form. Shaolin kung fu har ett stort antal former. De vanligaste är Luohan quan, Luohan shou, Hong quan, Lian huan quan och Pao quan.

Vapen. Ett stort antal vapen används i Shaolin kung fu. De kan vanligen indelas i 18 vapengrenar, bland andra spjut, svärd, bredsvärd och stav.

Sanda (kamp). Här tränas kampmomentet med fullkontakt. Tävlingsformen i Shaolin kung fu heter Sanshou. Där ingår slag och spark mot kropp och huvud samt svep och kast.